Förstärkt mastbalk utan plastning.
Nu provat med hård vantspänning. Och det fungerar utmärkt - helt stumt, så nu kan Seldens och segelmakarnas rekommendationer följas utan problem.

I samband med att jag noga har hört mig för bland flera segelmakare om att skaffa ett nytt storsegel, framkom från de flesta:

Man skär numera en rätt grund mastkurva på storen vilket förutsätter att masten skall vara ganska rak vid normal segling. Detta uppnås på 'vår' typ av rigg genom att man sätter an både toppvant, men framför allt undervanten ganska hårt.

Åtminstone på 999:an och antagligen de andra liknande båtarna, så innebär detta att tvärbalken i botten under maststöttan böjer sig. Och man kan även se att däcket trycks ned lika mycket. Jag har hitills därför avstått från att sätta an riggen mer än halvhårt. På mitt gamla storsegel stämmer det rätt bra ändå, för det är numera bukigt och man får böja masten en hel del för att kompensera.

Eftersom jag (i likhet med de flesta antar jag) inte har värmd lokal på vintern, så har jag gjort en förstärkningsbalk av 10 mm syrafast, se bifogad ritning. Jag anlitade RB-Industri i Lilla Edet, som har en vattenjet som skär kallt så det inte slår sig.

OBS OBS: Innna du använder ritningen, kontrollera att dina fästhål för stöttans fot har samma delning som ritningen! Ritningen finns HÄR som WORD-dokument.

Balkens bredd är tilltagen så det finns en aning marginal att få plats ovanpå den gamla plastbalken. Man limmar dit den med c:a 1 mm tjockt lager Sikaflex, och låter dessutom fästskruvarna för maststöttan (se ritningen) gå ned i den gamla plastbalken som låsning av läget.

Så här gick jag tillväga:
För att bända isär båtbotten och däck så maststöttan kan demonteras, använde jag en liten hydraulisk domkraft och en trästräva 3"x3" ungefär.
På sidan av toppen av trästrävan skruvade jag ett 300 mm långt plattjärn dim. c:a 6x40 mm som stack ut c:a 100 mm över trästrävan. Toppen på plattjärnet filade jag konkavt så att det kunde trycka på styrkanten på det beslag som maststöttan är instucken i upptill, utan att halka av.

Sedan satte jag en liten hydraulisk domkraft på SB sida om bordet, och pallade lite så den pekade mot toppen av maststöttan, och satte strävan mellan. Genom att sticka in plattjärnet i glipan mellan stötta och innertakets hål, och sätta konkava plattjärnskanten mot beslagets kant gick det sedan fint att få isär precis så mycket att stötta och bord gick att lyfta bort.

Sedan sågade jag av maststöttan 14 mm upptill för med den nya balken lyfts det hela 10-11 mm, plus den försänkning på 3-4 mm som stöttefoten står i, i den gamla balken, vilket också skall kompenseras. Dessutom sågar man av stöttefotens nedvinklade delar så den kan stå på ett plant underlag.

Därefter satte jag dit den nya balken löst, satte tillbaka maststötta med domkraft etc. och provad ut EXAKT hur balken skulle läggas på plats så att stöttan kom upp på exakt samma ställe i durkutsågningarna som tidigare. Mellan balkens undersida och balken lade jag ett 20-tal c:a 2 mm stora kulor av vanligt tuggummi, väl uttuggat. Detta för att studera hur mycket det glipar på olika ställen under stålbalken.

När balk och stötta blivit exakt inplacerade, märkte jag ut med blyerts var balkändarna fanns. Sen borrade jag 4mm styrhål genom stöttefotens skruvhål i balken (om allt är rätt blir det i gamla skruvhålen i plastbalken).

Efter demontering av stöttan, borrade jag upp styrhålen till 6 mm i plastbalken.

Grundat på de små tuggummikulornas tjocklek kunde jag sen se hur tjockt med Sikaflex jag skulle lägga på plastbalken så att avståndsskillnaderna blev utjämnade ungefärligt, men heller inte så mycket att det skulle bygga för mycket på höjden. Jag använde en bit av ett fintandat träsågblad med c:a 2 mm räfflor som spackelspade för att lägga Sikaflexen på plastbalken.

Därefter var det dags att slutligt trycka dit den nya balken, sätta tillbaka stöttan, maka tillrätta exakt, sätta dit de kombinerade styr- och stöttefotsskruvarna, och att lägga dit alla durkar för att se att allt slutligen stämmer.
OBS: Efter en säsong har jag infört att lägga två ark av sådan plast man har till Overheadkopior, alltså genomskinlig hård plast, mellan stöttans fot och balken för att undvika galvanisk korrosion där.

Den allra sista åtgärden är sedan att via t.ex. ett snickeri få de tre durkarna urfasade underifrån med 11 mm. Durkarna skall när allt är klart vila på 'öronen' och inte direkt på den nu tunnare delen.

Klart!

Magnus Sterky OBS, ta bort _tasbort_ från Epostadressen.